Tankesaft

I går landade ett fint litet paket med en Arduino Uno, MIDI interface och två servomotorer. I väntan på att jag har snickrat ihop en Arduino-introduktion så kan ni njuta av att se katt-a-lys-atorns första stapplande steg.

 
I väntan på mer pedagogiska inlägg, så kan ni skåda en video med de första rörelserna från servomotorn.

Här är den ytterst simplistiska, fulhackade arduinokoden:
// First Servo test
// Kalle Möller 2011-05-30

#include

Servo myservo; // creates servo object
int val; // value to servo
void setup()
{
Serial.begin(9600);
myservo.attach(9); // attaches the servo on pin 9 to the servo object
}

void loop()
{
for(val = 0; val < 179; val++) {
myservo.write(val); // sets the servo position according to the scaled value
delay(15); // waits for the servo to get there
}
for(val = 180; val > 0; val--) {
myservo.write(val); // sets the servo position according to the scaled value
delay(15); // waits for the servo to get there
}
}

Hur reagerade Frankrikes minister för industri, energi och digital ekonomi på Professors Lessings beskrivning av Frankrikes internet-policy som hjärndöd? Svaret finns i en riktigt intressant färsk paneldebatt om innovation på e-G8.

Hela diskussionen är en timme och börjar med en presentation av professor Lessig och berör copyright, innovation och policies. Panelen och diskussionerna är väldigt intressanta och trots att jag brukar vara rastlös och youtubezappa vilt, så fastnade jag hela timmen.

 
 
 

Panelen: Introduktion: Lawrence Lessig/Professor, Harvard Law School Eric Besson/ Minister för Industri, Energi & Digital Ekonomi, Frankrike Charles Chao/Styrelseordförande & CEO, SINA Corp. Yuri Milner/CEO, Digital Sky Technologies Xavier Niel/Grundare och styrelseordförande, Iliad Sean Parker/Partner och chef, Founders Fund Niklas Zennström/CEO & Grundare, Atomico (ex. skype etc) Moderator: John Gapper/Chief Business Commentator, Financial Times

Så hur svarade den franska ministern?
Jag vet inte riktigt. Det känns som om jag blev dummare av att lyssna på honom.

Visste du att bubbelplast funkar fint att kyla öl och andra drycker med? Du har ingen tårtspade, varför inte använda tandtråd för att skära tårtan? Nu finns MORF – En crowdsourcad app för android och iOS.

Den underbara siten Lifehacker tipsade idag om deras app of the week: MORF.

MORF är en applikation för android och iOS-mojänger (iPhone, iPod, IPad) där man kan söka efter användnings områden baserat på ingredienser eller tvärt om.

Om man exempelvis har slut på ansiktstvätt så kan man ta ny kattsand till hjälp för att rensa porerna då den suger åt sig fett och smuts.

Slut på raklödder? Ingen fara, löddra upp smör istället. Om du skär dig när du rakar dig, använd då läppbalsam för att stoppa blödningen.

Brukar låset på bilen frysa på vintern? Sätt en magnet som täcker nyckelhålet.

Det går att läsa sig till hur mycket roligt som helst och det bästa är att applikationen är crowdsourcad (blir det gruppkällad på svenska ?), vilket innebär att man kan dela med sig av händiga tips till andra MORFare.

Även om jag saknar tallkottar i indigredienslistan (som Kurt Olsson skulle ha sagt) så tycker jag att appen helt klart är värd investeringen.

MORF kan laddas ned på: Android Market, iTunes Appstore. Pris: Mindre än en tia =)

What does the world’s most beautiful woman and torpedoes have in common? Does childhood role-models influence our view of how an inventor may look? Why are there so few, well known female inventors? Prepare for some answers and possibly even more questions.

After receiving a very nice request to translate my last post to English, I decided to do so. I hope that I have managed to do better than google translate’s botched attempt=). At the same time, I took the opportunity to add Marie Curie to the list of inventors as well as the wonderful xkcd comic strip sent to me by Linda who kindly asked for the translation.

Being born and raised in Sweden during the seventies, in retrospect, I find myself greatly influenced by the fictional inventors that was common in comics and cartoons during that period in time: Gyro Gearloose, Skalman, Professor Balthazar and Professor Calculus.

Inventors – A bunch of eccentric bachelors?

Common to all four characters are that they can be seen as eccentric loners and bachelors. These fictional inventor role-models popped into my mind when I was about to start writing a post about the outdated view on inventors.

Fortunately, the view on inventors has been improved since the seventies, I am of course thinking of the subduer of pine cones and the icon of mullets; MacGyver. Just kidding.

Seriously speaking, I got a feeling that I had been stuck in my own prejudice view on inventors. By posting a quick question on facebook and twitter, I received several good female inventor role-models for kids. The following fictional characters emerged: Gadget in ChipNDale, Madicken and Pippi Longstocking. Not a long list, but perhaps a start.

The inventor as an eccentric genius

I have previously mentioned my view on this topic before. I strongly believe that the eccentric genius inventor stereotype is a thing of the past. Today, the ability to communicate and collaborate are the most important abilities for a modern inventor. I am convinced that everybody is capable of inventing, but only a marginal bunch will allow to see themselves as being inventors. I even meet people regularly that are scared of being called inventor. It is almost like they add; “But…….I’m normal”.

I believe that childhood inventor role-models helps to create these prejudice views on inventors that alienates people from seeing themselves as inventors. In Sweden, the cultural influence of the Jante law might be a strong factor that adds to this. Meaning that that it might be ok to have ideas, but if you’re an inventor you stand out from the rest of the group and will easily be frowned upon.

Female inventors

Browsing the wikipeda pages about swedish, female inventorsis not an all too impressive read. Looking at the site www.women-inventors.com adds some more names. Still better than nothing, but a far too short list.

The Swedish museum of technology has an ongoing exhibition called Inventions by women and presents a display of eighty inventions by female inventors who are currently active in Sweden. I haven’t seen the exhibition myself, but the next time I visit Stockholm I will definitely try to pay a visit.

As you might suspect and probably know, there are several female inventors that might not get the publicity they deserve. Just to name a few: Dr. Grace Murray Hopper (COBOL), Margaret Knight (Paperbag machine), Marie Curie, Ada Lovelace and last but not least; Hedy Lamarr.

Hedy Lamarr – Moviestar and inventor

I find Hedy Lamarr very interesting. Not only did she radically manage to challenge the inventor stereotype, but looking at the invention that she contributed to in 1942 was way ahead of its time.

The invention described a procedure to automatically change radio frequency in order to make it very difficult for the enemy to jam the radio communication used to control torpedoes.

Even though the original patent included an implementation proposal based on a piano roll, the first actual implementation and use of the invention was done in 1962. It was then used to protect the radio communication for the ships sent out to uphold the quarantine of Cuba during the Cuban missile crisis.

So what makes this invention so exciting? The use of frequency-hopping spread spectrum is one of the cornerstones of modern wireless technology that we use everyday by means of Wi-Fi, 3G and 4G mobile systems. So, the next time you realize that you don’t even think about how your wireless technology just works, why not don’t think about using all your wireless gadgets, why not send a thankful thought to Hedy Lamarr.

Finally

I found xkcd‘s comic strip about the Marie Curie Zombie to have a very strong point. That the role of role-models should not be to encourage trying to emulate a person’s achievements or way of doing things.

From my point of view, childhood (fictional) role-models has the power to amplifying or tearing down preconceived ideas and stereotypes which might be a very powerful tool in changing the view on inventors from a long-term perspective. Done right, this might potentially unleash the inventor in everyone instead of invoking self-censorship of ideas and creativity.

How is your view regarding inventors in today’s society? Are you aware of any female inventors that should be made more available to the general public? Do you believe that inventor role-models presented at an early age are important for how inventors are viewed by individuals and the society at large? Please feel free to comment and voice your opinions.

Vad har världens vackraste kvinna och torpeder med varandra att göra? Präglar våra barndomsförebilder synen på hur en uppfinnare skall vara? Varför finns det så få kända, kvinnliga uppfinnare? Detta inlägg berör dessa ämnen och ger till och med ett och annat svar, men mest ännu fler frågor.

Som sjuttiotalist så är jag kanske är jag barn av min tid, men när jag växte upp så var de fiktiva uppfinnarförebilder som jag kom i kontakt med Uppfinnar-Jocke, Skalman, Professorerna Baltazar och Kalkyl.

Uppfinnare – excentriska ungkarlar?

Det som alla dessa fyra hade gemensamt var att de var synnerligen excentriska enstöringar och tillsynes inbitna ungkarlar. Dessa uppfinnarförebilder var de som poppade upp i huvudet när jag skulle fatta tangentbordet och skriva av mig av den förlegade synen på uppfinnare.

Som tur är så har det hänt lite med uppfinnarimagen sedan sjuttiotalet, nämligen åttiotalet och hockeyfrillornas och tallkottarnas ökände betvingare; MacGyver.

Skämt åsido. Jag fick en ingivelse av att jag hade fastnat i mina egna fördomar så jag nyttjade det fantastiska twitter och facebook för att få lite uppslag och jag fick flera bra tips om kvinnliga uppfinnarförebilder för barn. I den fiktiva arean dök bland annat följande namn upp: Gadget i ChipNDale, Madicken och Pippi Långstrump etc.

Uppfinnaren som excentriskt geni

Jag har nämnt det innan, men jag ser helt klart att synen på uppfinnaren som excentriskt geni är något som tillhör det förflutna. Förmågan att kommunicera och kollaborera skulle jag säga är en utav de viktigaste egenskaperna en modern uppfinnare kan besitta. Alla är kapabla att uppfinna, men det är bara ett fåtal som vill se sig själva som uppfinnare. Jag stöter allt som oftast på människor som är rädda för att kallas för uppfinnare.

Jag tror att tidiga uppfinnarförebilder hjälper till att forma dessa fördomar. Det är helt ok att vara påhittig, men uppfinnare det är man minsann inte. Vem vet, det kanske finns en stor portion jante inblandad i smeten?

Kvinnliga uppfinnare

Om man kikar på wikipedias lista över svenska uppfinnare så blir man inte direkt imponerad över mängden kvinnliga uppfinnare där. Jag hittar inte en enda. Jag blev tipsad om en lista över internationella, kvinnliga uppfinnare på www.women-inventors.com. Kanske bättre än inget, men det var en mycket kort lista.

Tekniska museet har en utställning som heter Kvinnors uppfinningar och visar drygt 80 uppfinningar av kvinnor som är verksamma i Sverige. Utställningen finns även som vandringsutställning går att hyra. Jag har inte sett utställningen själv, men skall försöka ta mig till tekniska museet nästa gång jag är i Stockholm.

I vilket fall som helst så finns det en hel del kvinnliga uppfinnare i historien som kanske inte nämns speciellt ofta: Dr. Grace Murray Hopper (COBOL), Margaret Knight (Papperskassemaskinen) och sist men inte minst Hedy Lamarr.

Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare.

Hedy Lamarr tycker jag är speciellt intressant. Inte nog med att hon som bröt uppfinnarstereotypen med råge, uppfinningen som hon var meduppfinnare till 1942 var helt klart före sin tid.

Uppfinningen beskrev automatiskt byte av frekvens vid radioöverföring med syfte att göra det omöjligt (eller mycket svårt) att störa ut kommunikation till torpeder.

Även om ursprungspatentet inkluderade en implementationslösning med en rulle liknande de som satt i mekaniska, självspelande pianon, så dröjde det ända tills 1962 tills uppfinningen användes. Då för att skydda radiokommunikationen till fartygen som blockerade Kuba.

Varför är detta så spännande? Jo, frekvenshopp och användning av brett radiospectrum (spread spectrum) är en av grundstenarna för den trådlösa teknologi som vi använder dagligdags i form av bland annat Wi-Fi, 3G och 4G. Så nästa gång som du inte tänker på att du använder dina trådlösa pryttlar, skänk då Hedy Lamarr en liten tanke vetja.

Slutligen

Hur upplever du synen på uppfinnare i dagens samhälle? Känner du till några kvinnliga uppfinnare som borde lyftas fram mer? Tror du att uppfinnarförebilder i tidig ålder är viktiga för hur samhället och individer ser på uppfinnare oavsett kön? Kommentera och diskutera gärna.

Nu finns även tankesaft på facebook. Om ni trycker på like/gilla på tankesafts facebooksida så kommer ni att få tankesafts uppdateringar helt automagiskt postade till er egen facebookvägg. På sidan kan man även kommentera och diskutera inlägg och tipsa om nya ämnen och idéer.

/Kalle
PS. Snart är nästa inlägg på gång. Det kommer att handla om uppfinnare, fördommar och stereotyper. Stay tuned =).

Du har många lösa trådar som du känner att de på något sätt formar en bra idé, men det är kanske något som saknas. Du ser kanske inte skogen då alla träd är i vägen. Då kan mindmaps vara ett bra verktyg för att visualisera sambanden och göra att skogen framträder.

Bakgrund
Mindmapping togs fram under 1970-talet av den populärvetenskaplige författaren Tony Buzan. Vissa personer gillar att använda mindmaps för mötesanteckningar, projekt- eller presentations-planering.

För min egen del så använder jag mindmaps flitigt för att visualisera komplexa förhållanden och jag använder det ofta för att strukturera och visualisera resultat från brainstormingsessioner

Det bör nämnas att mindmapping troligtvis främst appelerar till de som är visuellt orienterade (som kontrast till auditivt och kinetiskt). Vissa tycker att mindmaps blir “röriga” och föredrar kanske att strukturera informationen i en indenterad punktlista istället.

Så även om mindmaps är en himla snygg hammare, består inte hela världen av spikar.

Hur gör man då när man mindmappar?
Mindmapping för att föra anteckningar:

Wikipedia nämner följande steg vid mindmapping:

1.Börja i mitten med en bild på ämnet, eller ett ord.
2. Använd bilder, symboler, och koder i tankekartan.
3. Använd nyckelord och skriv med stora bokstäver (versaler).
4. Ett ord/en bild på varje rad
5. Linjerna måste vara ihopkopplade, med början i mittbilden. Ju närmare mitten, desto tjockare och mer flödande linjer. Ju längre ut, desto smalare.
6. Gör linjerna lika långa som orden.
7. Gör linjerna i de färger du vill.
8. Utveckla din egen stil.
9. Använd betoningar och visa associationer genom att numrera ordning

Jag skulle vilja säga att dessa steg är riktade mot mindmapping som anteckningsverktyg och inte för att samla ihop sig efter en brainstorming.

Personligen så börjar jag nästan aldrig i mitten, då jag oftast är ute efter en ämnesdefinition som växer fram.

Mindmapping och brainstorming:

När det gäller brainstorming, så ser min process något annorlunda ut. Det finns datorbaserade verktyg som hjälper till med detta på ett mycket bra sätt, men jag börjar med att beskriva förfarandet med penna och papper:

1. Associera fritt runt ämnet som du har identifierat.
2. Skriv ned varje idé eller tanke som en separat lapp eller kladda ned dem på ett papper vid sidan om som du sedan kan överföra idéerna ifrån till din mindmap.
3. Låt blicken svepa över idéerna och forma ett antal undergrupper (3-7 st brukar vara bra).
4. Flytta över alla idéer som löv till undergrupperna där de passar in.
5. Är det någon idé som passar in under flera undergrupper. Ingen fara. Placera idéen under en grupp och dra ett streck till den andra undergruppen för att påvisa korrelationen.
6. Gå igenom steg 1-5 några gånger. Ändra namn på grupper om det behövs. Lägg till eller dra ifrån. Det finns inget rätt eller fel, bara förståelse och tydlighet.
7. Definiera den övergripande termen eller bilden för den och placera den i mitten och koppla sedan undergrupper till den.
8. Behöver du flera nivåer? Lägg till och dra ifrån.

Mindmapping och presentation

Att presentera utifrån en mindmap kan gå mycket bra eller också inte alls. Om dina åhörare inte är vana vid eller gillar att strukturera informationen så som du visar den med en mindmap, så kan det bli ett kompakt motstånd, eller ännu värre; tystnad, när du presenterar.

Mitt tips är att använda det för att presentera i de fallen där du vet att det går hem och där du vill belysa samband mellan olika delar.

Däremot är min erfarenhet att mindmaps är riktigt bra för att strukturera upp en presentation och att ha den som minnesanteckninar om det skulle behövas.

Mindmappingverktyg:

Whiteboard och postit-lappar

En favorit i repris, perfekt vid brainstorming med 2-10 personer. Flytta postit lappar och rita förbindelser och annat nyttigt med whiteboardpennor.

A3-papper
Ruskigt bra för snabba tankar som behöver struktureras. Stor yta tillåter vilt experimenterande =).

Mindmapping-program:

Det finns många program inom den här genren, så det är bara att prova sig fram. Jag har listat några program som jag tycker är värda att lyftas fram av någon anledning.

Freemind (javabaserat, PC/Windows/Linux & Mac OS X) är ett javabaserat opensource verktyg som är ett bra standard mindmapping program.

Jag har lyckats hålla mycket stora mindmaps snurrande på freemind som har klarat det galant. Däremot så kan användargränssnittet kännas lite oinspirerande.

Den stora fördelen är att det är gratis och att det kör på nästan vilken plattform som helst.

iMindMap (PC, MAC, Linux, iPhone & iPad) är skapat av Tony Buzan och värt att nämnas bara därför. Jag har inte haft möjlighet att köra iMindMap själv, men mitt första intryck är att det inte har samma “mekaniska” känsla som övriga program i listan. Fokus verkar ligga nära den ursprungliga mindmappingtekniken, vilket inte är så underligt egentligen.

Senaste versionen verkar inkludera en del kollaborationsstöd så väl som ett presentationsläge.

PC och Mac varianterna finns i olika prissegment från gratis till mellan 125 och 250 Euro.
iPhonevarianten kostar 55 SEK och iPadvarianten kostar 245

xmind (PC MS Windows, Mac OS X & Linux) är likt freemind open source-baserat. Mitt intryck av xmind är lite trevligare än freemind, men det är mest gradskillnader.

Brainstormingverktyget finns tyvärr inte i gratisversionen utan bara i den dyrare varianten.

MindManager (PC, Mac & iPhone, Free trial, 249 – 349 USD)
Mindmanager är det mindmapping verktyg som jag personligen använder mest och då framför allt det inbyggda brainstormingverktyget

Det finns förnärvarande ingen iPad-version med det ryktas att de håller på att snickra på den för fulla muggar.

Prezi (webapp, Freemium – 159 USD/år)

Prezi är inte riktigt ett mindmappingverktyg, men jag slänger med det här för det är kan användas för det. Främst så är det ett riktigt roligt presentationsprogram som bryter paradigmen av klassiska OH-slides för att hålla presentationer. För att förstå vad det är så är det nog bäst att spana in denna introduktion

Slutligen

Har du några bra erfarenheter av något av mindmapping programmen eller kanske rent av något som jag har missat?
Brukar du använda mindmapping? I sådana fall till vad och vad är dina favorit tips? Det vore väldigt trevligt om du ville dela med dig av dina erfarenheter.

Har du undrat hur man bygger en prototyp för någon elektronisk mojäng som skall styra lite motorer och sådant? Varför inte hänga med i serien om bygget av den magiska katt-a-lysa-torn?

Katt-a-lys-atorn är en automatisk laserpekarleksak för katter. De finns förvisso att köpa färdiga för det svindlande priset av 20 USD. Men vänta bara, vi skall nog kunna bygga den dyrare än så!

Min tanke är att i en serie av blogginlägg gå igenom allt från koncept och visualisering till själva prototypandet. Vi kommer exempelvis att spana in hur saker som Arduino, servomotorer fungerar och vem vet. Ni kanske är några som vill bygga en sådan här mojäng, då kan vi dela med oss lite arduino-kod när vi närmar oss den delen av projektet.

Jag kan ju nämna att jag inte har påbörjat bygget eller planerat det djupare än bilden bredvid, så det här kan ju gå hur som helst. Men det kommer iaf dyka upp blogginlägg framöver i Katta-lys-ator-serien som angriper prototypbyggande av dylik mojäng.

Hmm. Det första steget kanske skulle vara att hitta på ett nytt namn. Vässa lödkolven, så kör vi =).

Törstar du efter nya infallsvinklar? Vill veta mer om kreativitet ur fjortinorton olika aspekter? Då har jag en bra idé vad du skall göra nästa vecka! Vetenskapsfestivalen i Göteborg har kreativitet som tema och bjuder på ett fullspäckat program.

Jag spanade precis in årets program för vetenskapsfestivalen i Göteborg och höll på att sätta kaffet i halsen av glädje. Årets program är verkligen intressant ur ett kreativitets- och innovationsperspektiv och täcker ämnen från patent, design thinking till löpning och kreativa miljöer.

Veteskapsfestivalen går av stapeln 10-15 Maj (lite andra datum för branch och skola) och håller till i centrala Göteborg med visst fokus på Nordstan och Pedagogen.

Vill du veta mer om festivalen? Surfa då in på festivalens site, facebooksida och blog och se till att du har semester inbokad 10-15 maj för att inte missa en enda intressant föreläsningar och workshop!

Om du inte är i Göteborg då vid den tidpunkten, gör något åt det eller känn daj änna snöllen!

Några axplock från programmet:

Patent – en nödvändighet för att lyckas?
Hur viktigt är det egentligen att ha ett patent?
Vad kommer det kosta mig och hur får jag mitt patent beviljat?
Linnéa Lindau, affärscoach, Chalmers innovation.
Tisdag 10e maj 15:00 – 15:30 Nordstan

Påverkar rummets utformning upplevelsen av kreativitet på jobb mötet?
Kersti Sandin Bülow forskar om inredningsarkitektur och design management.
Onsdag 11e maj 14:00 – 14:15, Nordstan

Livsfarlig kreativitet
Alf Rehn och Evelina Walqvist om livsfarlig kreativitet.
Fredag 13e Maj Pedagogen, Hus A, Science Lounge, klockan 16:00–17:00

Design är en lagsport!
Leticia Britos Cavagnaro berättar om design thinking och hur de applicerar detta på d.school, som är en mötesplats för
studenter på Stanford i USA.
Lördag 14e Maj Pedagogen, Kjell Härnqvistsalen, klockan 14:00–14:50

“….oooh! Den måste jag gå på! Å kolla in den där! Wow! Den där föreläsningen får jag ju inte missa……”
(Kalle med festivalprogram i handen)

Du har kommit på den bästa idén någonsin, men det är inte någon som förstår dig, än mindre är beredd att se till att idéen genomförs. Känner du igen dig? Vi skall kolla på lite idéer och verktyg för att ta idéerna vidare.

Min bakgrund inom innovation är till stor del relaterat till att arbeta I relativt stora privata företag. Då jag till stora delar är självlärd så har jag inte stiftat djupare bekantskap med innovationsprocesserna på inom universitet och högskola.

Oavsett om man skall ta sin idé vidare inom ett stort eller litet företag, presentera den för riskkapitalister eller söka forskningsbdrag hoppas jag att följande tankar och tips kan komma till användning.

Om att sälja in idéer
Christian Ahlin skrev för några dagar sedan ett intressant inlägg på HiQs blog om att sälja in idéer. I princip så fokuserade inlägget på tre punkter: Målgrupp, Idén och kommunikation. Jag kommer att fokusera på målgrupp och kommunikation.

Målgrupp

Nancy Duarte skriver I sin bok Slide:ology om sju grundläggande frågor för att lära känna sin publik:

Hurdana är de?
Varför är de där?
Vad håller dem vakna om natten?
Hur kan du lösa deras problem?
Vad vill du att de skall göra?
Hur kan de göra motstånd?
Hur kan du bäst nå dem?

Hurdana är de?

Försök att sätta dig in i din målgrupps liv. Hur ser deras liv ut? En enkel, men viktig empatisk övning för att kunna förstå hur deras situation ser ut.

Varför är de där?
Är de där av egen vilja? Är de tvingade att lyssna på dig eller vad är det som drev dem till att närvara?

Vad håller dem vakna om natten?
Vi har alla våra olika farhågor och svagheter. Vilken oro är det som din publik har?

Hur kan du lösa deras problem?
Idén som du presenterar skall inte lösa dina problem, utan din målgrupps problem. Så vilka problem kan du lösa och hur kan du lösa dem?

Vad vill du att de skall göra?
Har du varit åhörare på en mycket bra presentationen men när den väl är över så känner du ett stort “jahapp och nu då?”. Då har presentatören med största sannolikhet missat den här punkten. Hjälp din publik att förstå vad som förväntas av dem. Klargör nästa steg och plan för att senare lyfta in det i din disposition.

Hur kan de göra motstånd?

Ta på dig den svarta deBono-hatten och fundera över hur dina åhörare kan göra motstånd mot den förändring som du föreslår.

Hur kan du bäst nå dem?

Vi skiljer oss i sätt som vi tar till oss information. De tre huvudsakliga sätten är: Visuellt, auditivt och via känsel.
Fundera på att variera sätten att nå ut med ditt budskap så att det når hela din målgrupp.

Kommunikation – att bygga en övertygande presentation

Falkmans trappa är ett enkelt och bra verktyg för att bygga en övertygande disposition. Den kommer att hjälpa dig mejsla ut frågan om vad du vill att din publik skall göra, då detta faktiskt är essensen i en övertygande disposition (som kan användas för tal, artiklar, presentationer etc). Detta verktyg har jag flera gånger haft stor nytta av i upplägget av en övertygande presentation.

Ofta skissar man på ett tal eller en presentation i den ordningen som den kommer att hållas. Med falkmans trappa så bygger man upp sin argumentation med fokus på kärnpunkten och sedan kompletterar med hotbild, konsekvensanalys, bakgrund, empati och slutligen inledning och avslut.

När man har byggt upp argumenten i ovanstående ordning, skyfflar man helt sonika om bitarna så att man får ordningen: inledning, bakgrund, empati, hotbild, kärnpunkt/tes, konsekvensanalys och avslut.

Det är inte lätt, men övning ger färdighet. Testa att använda modellen i olika sammanhang så kommer den att börja dyka upp naturligt efter ett tag.