Tankesaft

Har tempot verkat högt innan? Efter rundvandringen på IDEO tryckte de ihop sin femdagarskurs i Design Thinking till en och en halv timme!

Det blev en mycket spännande workshop, där IDEOs Design Thinking-principer prövades och vi utvecklade banbrytande koncept för gitarrdistribution och arbetsväskor anpassade för specifika behov.

Dagen avslutades med en löptur runt Stanford U, sightseeing i San Francisco och en fantastisk middag i little Italy.

Fortsättning Dag 2 – Design thinking workshop

Direkt efter rundvandringen på IDEO var det dags för workshop där vi skulle applicera IDEOs Design Thinking koncept. Normalt så är en sådan här kurs fem dagar, men det trycktes ihop till en och en halv timme.

Uppgift

Vår uppgift var att designa om arbetsväskan eller konceptet för att transportera saker mellan hem och arbete. Vi delades in i grupper med fyra-fem personer och tilldelades varsin kund. Vi skulle designa väskan eller konceptet helt utifrån denna kunds specifika behov. I vårt fall så hade vi Stefano från Milano som kund.

Intervju

Första steget var att sätta sig in i kundens situation och förstå deras behov. Vi fick fem minuter att intervjua Stefano och vi lärde oss mycket om hans sätt att ta sig till och från jobbet var han förvarade väskan på båda ställena. Vad han mest använde i väskan och när. Vilken bil och material han föredrog. Vad som han inte gillade med sin nuvarande väska etc. Gruppen fick fram ca tjugo fyllda post-it tjugo lappar på fem minuter.

Vi satte upp lapparna på whiteboarden en och en och beskrev muntligen för varandra de behov vi såg och hurdan vi upplevde att Stefano var och vad som var viktigt för honom.

Urval Ur efterforskningslapparna så valde vi ut tre behov att fokusera på: Det som Stefano oftast behöver finns alltid längst ned i väskan. Stefano har ofta med sig laddare och kablar som han sällan använder. Stefano behöver ofta öppna väskan på tunnelbanan för att hitta anteckningsblock och penna för att skriva ned idéer. Vi valde ut dessa genom att helt enkelt sätta små lappar på våra tre favoriter och sedan räkna ihop rösterna.	Många post-it lappar blir det...
Brainstorming När detta var klart började vi brainstorma lösningar för behovet. Utgångspunkten var ”Hur kan vi….?” (”How May We?” -förkortat på notisar som ”HMW” – HKV på svenska). HKV göra så att Stefano inte behöver ta med sig klumpiga kablar och sladdar? HKV göra det lättare för Stefano att anteckna sina idéer på tunnelbanan? HKV göra det möjligt att lätt få tag på de saker som är viktigast för Stefano? HKV undvika att de viktigaste sakerna ofta är otillgängliga längst ned i väskan? Vi började med att skriva några lappar var för sig för att sedan gå igenom dem en och en på whiteboarden.	En konversation åt gången... (Stefano sitter till vänster i bild)
Lösningar Vi fick välja enbart en fråga att brainstorma fram lösningar för. Ofta så delar man ut två-tre lösningar till olika grupper för att göra snabba prototyper. Vi hade ju tyvärr inte så många minuter på oss. Av alla intressanta frågor som vi hittade fick vi välja en fråga och börja brainstorma fram lösningar på denna fråga. Vi röstade fram frågan om hur vi skulle kunna underlätta för Stefano att lätt kunna anteckna på tunnelbanan. På samma sätt som innan började vi skissa på lösningsförslag. Fokus var på att beskriva, gärna visuellt. Vi hade fem minuter på oss för detta. Efter det så hade vi ytterligare fem minuter för att sätta ihop en produktbild på Stefanos ultimata jobbpendlarväska.
Vi designade Stefanos anteckningsvänliga väska med små anteckningspapper i en ficka på axelremmen tillsammans med en liten penna för snabba anteckningar om Stefano stod på tunnelbanan när idéerna strömmade till. Eftersom vi hade besökt Applestore dagen innan visste vi ju att Stefano skulle få sin iPad så småningom. Därför designade vi ett fack på väskan där iPaden skulle passa bakom ett genomskinligt plastfönster. Då vi kom ihåg att Stefano även hade vissa ergonomiska önskemål designade vi bärremmen så att väskan kunde användas som messengerbag eller ryggsäck. Denna lösning gjorde även att iPad-luckan kunde vara vänd utåt eller mot ryggen och därigenom kunde dyrgripen skyddas i olika situationer.	Den fantastiska iBagen!
Vid tillfällen då Stefano befann på tunnelbanan till eller från jobbet, skulle han kunna nyttja anteckningsblocket på remmen om han stod upp. Om han hade sittplats så skulle han helt enkelt kunna lägga väskan i knät, fälla upp fliken och använda iPaden för att skriva ned sina kommande innovavinnaridéer. Då våra hjärnor var välkokta vid det här laget, så fick konceptväskan det fina varumärkesintrångsalarmerade namnet iBag.
Extrema användare Brian som höll i workshopen poängterade att man ofta brukar välja att fokusera på extrema kundgrupper för att hitta intressanta resultat. Om man exempelvis skulle ta fram tandblekning, så intervjuade man tandlösa för att höra vad leende innebar för dem etc. En utav de andra grupperna råkade få en extrem kund i sammanhanget. Då deras kund, Luis, använde sin bil som sin väska. Detta födde mycket intressanta idéer. Då Luis gillade att spela gitarr, fokuserade gruppen på att utveckla ett koncept att tillhandahålla gitarrer för spelsugna. De tänkte sig något caféorienterat där det fanns lånegitarrer och en smartphoneapp som visade var närmaste lediga gitarr fanns att låna. Göteborgshumorn slog till och kom fram till konceptnamnet ”Guitarbucks”.	Extremanvändare porträtterad på en husvägg i Palo Alto

IDEO Sammanfattning

Nu hade klockan närmat sig lunchdags och dessa tre-fyra timmar var nog de mest inspirerande som jag har stött på. Vi fick med oss boken “Change by Design: How Design Thinking Transforms Organizations and Inspires Innovation”. Jag kommer säkerligen att recensera denna framöver.

För att sammanfatta besöket på IDEO: Fantastisk miljö, otroliga människor och ett tankeklimat som andades och flödade kreatitivtet ur varenda por.

Jag behöver nog inte tillägga att jag stortrivdes under denna korta vistelse. Jag uppmanar alla som läser denna blogg att snabbt som attans uppfinna en teleporter som möjliggör pendling till Palo Alto. Vi har ju redan Älvsnabben och Älvsnabbare i Göteborg. Det är bara Älvsnabbast som saknas! =) Springtur Efter en snabb lunch gav jag mig ut på en kort löptur på Stanfords universitetsområde. En mycket vacker och inspirerande miljö måste jag säga. Jag bländade nog några studenter med mina skandinaviskt vintervita ben, men jag förmodar att de återhämtade sig någorlunda snabbt.

Stanford campus

San Francisco Den sista delen av resan var en liten tur till San Francisco. Det fanns inte en enda innovationsorienterad sak på programmet, vilket var en lättnad för den hårt prövade hjärnan. Vi åkte naturligtvis över Golden Gate för att sedan bege oss till den kurviga Lombard street och tätt följt av Fisherman’s Wharf där vi blev varse om att antalet sjölejon på Pier 39 mystiskt nog har reducerats sedan i februari. Jag håller tummarna för att de är på semester i varmare breddgrader. Avslutningsvis så promenerade vi genom Chinatown och vidare till little Italy där vi åt på en helt fantastisk liten italiensk restaurang. Till och med våra medhavda italienare uttryckte glädjetjut över maten. Innovaprojektledaren Gabriel hade ordnat ett mysigt litet jazzband som spelade precis vid bordet. Det var riktigt härligt att se pianisten, trummisen och solosaxofonisten jamma tillsammans. Stämningen, kreativiteten och samspelet dem emellan påminde väldigt väl om workshopen vi hade haft tidigare. Innan jag somnade på kvällen så var detta den sista tanken som slog mig att det handlar så mycket om att hamna i zonen, där man skapar till sammans och där summan blir större än alla delar. Tack alla fantastiska arrangörer, resekamrater och prisvinnare. Detta har varit helt enastående dagar. Nu när jag är tillbaka så skall jag uppmuntra mina att göra ännu mer innovationer så att de får åka och uppleva detta nästa år.

Lombard street - as twisted as it gets Henrik och Gabriel på italiensk restaurang

Förra veckan innehöll en mycket trevlig resa till Silicon Valley där jag fick ta emot Ericssons Innovapris för bästa innovationsfacilitator. Förutom att det var en stor ära att få detta pris så var hela resan en helt fantastisk upplevelse. Jag har sällan varit med om två mer intensiva dagar. Här är en sammanfattning av dag 1.

Dag 1

På onsdag morgon så möttes hela gruppen med något nervösa pristagare på Ericssons Silicon Valley-kontor i San José. Totalt så var vi femton personer från Sverige, Italien, Spanien och USA. Av någon anledning så var alla män, något som jag tycker är viktigt att lägga extra krut på att förändra till nästa år.

Videointervju

Första punkten på agendan var en videoinspelad intervju som snabbt följdes av en visning av Ericssons experience center. Det var lite nervöst inför intervjun, men det släppte så snart som kameran sattes igång. Sedan var det dags för en trevlig lunch med Håkan Eriksson, Ericssons CTO och chef för Silicon Valley-kontoret och Maya Strelar Migotti, chefen för IP och Bredbandsutvecklingsavdelningen. Det var en intressant lunchdiskussion där idéer och tankar runt innovation diskuterades.

Prisutdelning

Efter lunchen var det dags för officiell prisutdelning. Det var en tämligen stor tillställning som videofilmades och uppskattningsvis var det ca 120-150 fysiska åskådare. Pris delades ut till de bästa idéerna, bäst nyttjande av experimentvecka, bästa innovationsfrämjande chef och sist men inte minst, bäst innovationsfacilitator.

Priset var (förutom själva resan) en rejäl, graverad glasstatyett och ett presentkort på Apple för 500 USD.

Priset överlämnades av Maya och Håkan och efter att vi hade tackat och skakat hand fick vi en mikrofon och en minut för att besvara en fråga ställd av ledaren av innovationsprogrammet, Gabriel Broner.

Frågan jag fick var: ”What motivates you to enable other people to innovate?”. Eftersom jag stod på en scen och mottog ett pris under högtidliga former kunde jag inte låta bli att svara ”world peace…”, vilket efter de längsta två sekunder jag känt lockade fram en våg av skratt *phew*. Gabriel fattade snabbt och framhöll att det inte var “Miss Universe”.

Jag fortsatte genom att kort beskriva mina värderingar och tankar runt att jag tror att kreativitet och innovation faktiskt gör världen till en bättre plats och som facilitator så är jag inte intresserad av att fokusera på de 1-2 procenten som redan är uppfinnare utan framför allt att fokusera på de ca 98% som inte ser sig själv som innovatörer.

Framför allt tryckte jag på vikten av att ha roligt och att detta lättare leder till innovation.

IDEO och Design Thinking

Efter prisutdelningen så höll Doug Solomon CTO på företaget IDEO (utalas hi-dee-ho, fast utan h) en presentation av företaget och om det som de kallar ”Design Thinking”. Jag kommer skriva om detta mer framöver, men i praktiken så går det ut på en innovationsprocess där man mixar olika synsätt.

Dougs föredrag var mycket intressant och han var en riktigt bra talare. Han nämnde flera av mina stora käpphästar inom innovation som empati, diversitet, etc.

Mingel och Apple store

När föredragen var klara så var det dags för glass och mingel. Jag hamnade i många intressanta diskussioner med lokalanställda, Doug och andra IDEO-anställda. Efter minglet var det dags för en tripp till Apple Store i Palo Alto. Där alla vinnare, utan undantag, beställde varsin iPad 2 snabbare än man kan säga iOS. Jag är säker på om att det fanns en iphone-app som kan räkna antalet fånigt leende ingenjörer på foton så hade den här situationen genererat ett high-score.

Köerna för den nya iPaden började enligt lokala källor runt fem på morgonen. Som jetlaggad svensk så var det ett intressant alternativ, men sömnbehovet övervann “ooh shiny”-faktorn.

Det kommer att ta ett par månader innan paddan dyker upp, men den som väntar på något litet och platt väntar alltid för länge =D.

Middag med raketforskare

Efter apple store-besöket så var det dags för middag med produktchefen för IP och broadband, George Antoun och Niclas Carlheim-Müller, teknologichefen för IP och bredbandsutvecklingsavdelningen. Som bonusgäst så hade man bjudit in den oefterliknelige Vytas SunSpiral, forskare inom robotik och Artificiell Intelligens på NASA.

Jag hade den stora turen att hamna bredvid Vytas. Detta resulterade i en mycket intressant middagsdiskussion om hur man kan leda förändringsarbete i stora organisationer och smartphones i rymden till tensegritetsstrukturer, oscillation och synkronisering, medvetande och rörelse samt intelligens hos maskiner och människor.

Lika lite som min jetlaggade hjärna hade lätt att hålla sig vaken under middagen så hade jag inga som helst problem att somna efter den här dagen. Det här var ju bara den första dagen utav två =).

PS. Hjärtligt stort tack för alla gratulationer!