Tankesaft

Önskar du att du kunde teckna, knyppla eller producera houselåtar men tycker att du saknar talang? Känner du dig inte så smart som du önskar att du vore? Ge inte upp hoppet – Loppet är inte kört! Här kommer lite tips och trick för att sträcka de laterala gummibanden och öva upp sina färdigheter.

Scientific American har en riktigt bra artikel som listar fem saker du kan göra för att höja din intelligens:

1. Var öppen och sök efter förunderligheter
2. Utmana dig själv
3. Tänk kreativt
4. Gör saker på det jobbiga sättet
5. Nätverka

Det som man kan påverka själv kallas för flytande intelligens och är bland annat förmågan att lösa nya problem och att förstå sammanhang. Detta kan man alltså påverka genom att träna. Dessutom så kom stuiden fram till att ju mer man tränade desto mer höjdes resultatet. Sist men inte minst så påvisades att alla kan träna upp den flytande intelligensen oberoende av startnivå.

Dina egna fördomar om dig själv kan vara din värsta fiende!

Som tillägg kan jag nämna vikten om att inte vara fast i fördomar om sig själv. Det finns på tok för många barn om barn som är högpresterande, men av någon anledning har fått ett testresultat som påvisar låg IQ och sedan tror de på det. Efter testet så försämras deras prestationer.

När de testas om senare i livet så visar det sig att föregående test var ett misstag och de egentligen presenterade långt över medel. Detta leder ofta till en stor svängning i deras syn på sig själva och helt plötsligt så ökar deras prestationer.

Med andra ord kan man säga att vi är offer för våra egna fördomar om oss själva. Bryt dem!
Du kanske tror att du är dålig på matte? Ge dig själv ett matematiskt problem per vecka och du kommer att se att du kommer att bli mycket bättre än vad du kunde tror att du kunde vara.

Din hjärna är inte en cementklump utan den är i allra högsta grad formbar. Om du matar den med TV-serier hela veckan så kommer den att bli duktig på det. Om du matar den med tankar och föreställningar om så kommer du att bli bättre på att uppfinna =).

Som bloggaren Johnfn skriver: Det finns inga ‘kreativa’ eller ‘tekniska’ typer av människor, det handlar om hur mycket tid och energi man lägger ned inom respektive område.

Gladwells 10000-timmarsregel
I linje med detta så finns ju även Malcolm Gladwells bok Outliers: The story of success.

Malcolm belyser det som han kallar för 10000-timmarsregeln. Den går ut på att man kan i princip bli bra på vad som helst om man lägger ned 10 000-timmar på träning för att bemästra. Med andra ord så tar det ca tio år att bemästra något med tre timmars träning om dagen, eller för en fulltidssysselsättning ca fem år.

Vidare så kritiserar Gladwell fokus som ofta riktas mot hur personer har blivit framgångsrika istället för varitfrån de kommer och hur de har utvecklat sina färdigheter. Malcolm belyser detta bland annat genom att bland annat jämföra vad The Beatles och stridspiloter har gemensamt; eller Bill Gates och professionella fotbollsspelare. Härligt lateralt och korsbefruktande. En mycket intressant bok.

Det finns en sak mellan dig och att bemästra något…

…det är till stor del dig själv. Om du verkligen kan och vill prioritera något som du vill bli bra på. Träna på det, lägg tid på det och du kommer att bli riktigt bra så småningom.

PS. Stort tack till Joachim Strömbergson (SecWorks) för artikeltipsen.

Bilder: Gummiband – Felipe Micaroni Lalli | Malcom Gladwell – Kris Krüg

Törstar du efter nya infallsvinklar? Vill veta mer om kreativitet ur fjortinorton olika aspekter? Då har jag en bra idé vad du skall göra nästa vecka! Vetenskapsfestivalen i Göteborg har kreativitet som tema och bjuder på ett fullspäckat program.

Jag spanade precis in årets program för vetenskapsfestivalen i Göteborg och höll på att sätta kaffet i halsen av glädje. Årets program är verkligen intressant ur ett kreativitets- och innovationsperspektiv och täcker ämnen från patent, design thinking till löpning och kreativa miljöer.

Veteskapsfestivalen går av stapeln 10-15 Maj (lite andra datum för branch och skola) och håller till i centrala Göteborg med visst fokus på Nordstan och Pedagogen.

Vill du veta mer om festivalen? Surfa då in på festivalens site, facebooksida och blog och se till att du har semester inbokad 10-15 maj för att inte missa en enda intressant föreläsningar och workshop!

Om du inte är i Göteborg då vid den tidpunkten, gör något åt det eller känn daj änna snöllen!

Några axplock från programmet:

Patent – en nödvändighet för att lyckas?
Hur viktigt är det egentligen att ha ett patent?
Vad kommer det kosta mig och hur får jag mitt patent beviljat?
Linnéa Lindau, affärscoach, Chalmers innovation.
Tisdag 10e maj 15:00 – 15:30 Nordstan

Påverkar rummets utformning upplevelsen av kreativitet på jobb mötet?
Kersti Sandin Bülow forskar om inredningsarkitektur och design management.
Onsdag 11e maj 14:00 – 14:15, Nordstan

Livsfarlig kreativitet
Alf Rehn och Evelina Walqvist om livsfarlig kreativitet.
Fredag 13e Maj Pedagogen, Hus A, Science Lounge, klockan 16:00–17:00

Design är en lagsport!
Leticia Britos Cavagnaro berättar om design thinking och hur de applicerar detta på d.school, som är en mötesplats för
studenter på Stanford i USA.
Lördag 14e Maj Pedagogen, Kjell Härnqvistsalen, klockan 14:00–14:50

“….oooh! Den måste jag gå på! Å kolla in den där! Wow! Den där föreläsningen får jag ju inte missa……”
(Kalle med festivalprogram i handen)

Har tempot verkat högt innan? Efter rundvandringen på IDEO tryckte de ihop sin femdagarskurs i Design Thinking till en och en halv timme!

Dagen avslutades med en löptur runt Stanford U, sightseeing i San Francisco och en fantastisk middag i little Italy.

Fortsättning Dag 2 – Design thinking workshop

Direkt efter rundvandringen på IDEO var det dags för workshop där vi skulle applicera IDEOs Design Thinking koncept. Normalt så är en sådan här kurs fem dagar, men det trycktes ihop till en och en halv timme.

Uppgift

Vår uppgift var att designa om arbetsväskan eller konceptet för att transportera saker mellan hem och arbete. Vi delades in i grupper med fyra-fem personer och tilldelades varsin kund. Vi skulle designa väskan eller konceptet helt utifrån denna kunds specifika behov. I vårt fall så hade vi Stefano från Milano som kund.

Intervju

Första steget var att sätta sig in i kundens situation och förstå deras behov. Vi fick fem minuter att intervjua Stefano och vi lärde oss mycket om hans sätt att ta sig till och från jobbet var han förvarade väskan på båda ställena. Vad han mest använde i väskan och när. Vilken bil och material han föredrog. Vad som han inte gillade med sin nuvarande väska etc. Gruppen fick fram ca tjugo fyllda post-it tjugo lappar på fem minuter.

Vi satte upp lapparna på whiteboarden en och en och beskrev muntligen för varandra de behov vi såg och hurdan vi upplevde att Stefano var och vad som var viktigt för honom.

Urval Ur efterforskningslapparna så valde vi ut tre behov att fokusera på: Det som Stefano oftast behöver finns alltid längst ned i väskan. Stefano har ofta med sig laddare och kablar som han sällan använder. Stefano behöver ofta öppna väskan på tunnelbanan för att hitta anteckningsblock och penna för att skriva ned idéer. Vi valde ut dessa genom att helt enkelt sätta små lappar på våra tre favoriter och sedan räkna ihop rösterna.	Många post-it lappar blir det...
Brainstorming När detta var klart började vi brainstorma lösningar för behovet. Utgångspunkten var ”Hur kan vi….?” (”How May We?” -förkortat på notisar som ”HMW” – HKV på svenska). HKV göra så att Stefano inte behöver ta med sig klumpiga kablar och sladdar? HKV göra det lättare för Stefano att anteckna sina idéer på tunnelbanan? HKV göra det möjligt att lätt få tag på de saker som är viktigast för Stefano? HKV undvika att de viktigaste sakerna ofta är otillgängliga längst ned i väskan? Vi började med att skriva några lappar var för sig för att sedan gå igenom dem en och en på whiteboarden.	En konversation åt gången... (Stefano sitter till vänster i bild)
Lösningar Vi fick välja enbart en fråga att brainstorma fram lösningar för. Ofta så delar man ut två-tre lösningar till olika grupper för att göra snabba prototyper. Vi hade ju tyvärr inte så många minuter på oss. Av alla intressanta frågor som vi hittade fick vi välja en fråga och börja brainstorma fram lösningar på denna fråga. Vi röstade fram frågan om hur vi skulle kunna underlätta för Stefano att lätt kunna anteckna på tunnelbanan. På samma sätt som innan började vi skissa på lösningsförslag. Fokus var på att beskriva, gärna visuellt. Vi hade fem minuter på oss för detta. Efter det så hade vi ytterligare fem minuter för att sätta ihop en produktbild på Stefanos ultimata jobbpendlarväska.
Vi designade Stefanos anteckningsvänliga väska med små anteckningspapper i en ficka på axelremmen tillsammans med en liten penna för snabba anteckningar om Stefano stod på tunnelbanan när idéerna strömmade till. Eftersom vi hade besökt Applestore dagen innan visste vi ju att Stefano skulle få sin iPad så småningom. Därför designade vi ett fack på väskan där iPaden skulle passa bakom ett genomskinligt plastfönster. Då vi kom ihåg att Stefano även hade vissa ergonomiska önskemål designade vi bärremmen så att väskan kunde användas som messengerbag eller ryggsäck. Denna lösning gjorde även att iPad-luckan kunde vara vänd utåt eller mot ryggen och därigenom kunde dyrgripen skyddas i olika situationer.	Den fantastiska iBagen!
Vid tillfällen då Stefano befann på tunnelbanan till eller från jobbet, skulle han kunna nyttja anteckningsblocket på remmen om han stod upp. Om han hade sittplats så skulle han helt enkelt kunna lägga väskan i knät, fälla upp fliken och använda iPaden för att skriva ned sina kommande innovavinnaridéer. Då våra hjärnor var välkokta vid det här laget, så fick konceptväskan det fina varumärkesintrångsalarmerade namnet iBag.
Extrema användare Brian som höll i workshopen poängterade att man ofta brukar välja att fokusera på extrema kundgrupper för att hitta intressanta resultat. Om man exempelvis skulle ta fram tandblekning, så intervjuade man tandlösa för att höra vad leende innebar för dem etc. En utav de andra grupperna råkade få en extrem kund i sammanhanget. Då deras kund, Luis, använde sin bil som sin väska. Detta födde mycket intressanta idéer. Då Luis gillade att spela gitarr, fokuserade gruppen på att utveckla ett koncept att tillhandahålla gitarrer för spelsugna. De tänkte sig något caféorienterat där det fanns lånegitarrer och en smartphoneapp som visade var närmaste lediga gitarr fanns att låna. Göteborgshumorn slog till och kom fram till konceptnamnet ”Guitarbucks”.	Extremanvändare porträtterad på en husvägg i Palo Alto

IDEO Sammanfattning

Nu hade klockan närmat sig lunchdags och dessa tre-fyra timmar var nog de mest inspirerande som jag har stött på. Vi fick med oss boken “Change by Design: How Design Thinking Transforms Organizations and Inspires Innovation”. Jag kommer säkerligen att recensera denna framöver.

För att sammanfatta besöket på IDEO: Fantastisk miljö, otroliga människor och ett tankeklimat som andades och flödade kreatitivtet ur varenda por.

Jag behöver nog inte tillägga att jag stortrivdes under denna korta vistelse. Jag uppmanar alla som läser denna blogg att snabbt som attans uppfinna en teleporter som möjliggör pendling till Palo Alto. Vi har ju redan Älvsnabben och Älvsnabbare i Göteborg. Det är bara Älvsnabbast som saknas! =) Springtur Efter en snabb lunch gav jag mig ut på en kort löptur på Stanfords universitetsområde. En mycket vacker och inspirerande miljö måste jag säga. Jag bländade nog några studenter med mina skandinaviskt vintervita ben, men jag förmodar att de återhämtade sig någorlunda snabbt.

Stanford campus

San Francisco Den sista delen av resan var en liten tur till San Francisco. Det fanns inte en enda innovationsorienterad sak på programmet, vilket var en lättnad för den hårt prövade hjärnan. Vi åkte naturligtvis över Golden Gate för att sedan bege oss till den kurviga Lombard street och tätt följt av Fisherman’s Wharf där vi blev varse om att antalet sjölejon på Pier 39 mystiskt nog har reducerats sedan i februari. Jag håller tummarna för att de är på semester i varmare breddgrader. Avslutningsvis så promenerade vi genom Chinatown och vidare till little Italy där vi åt på en helt fantastisk liten italiensk restaurang. Till och med våra medhavda italienare uttryckte glädjetjut över maten. Innovaprojektledaren Gabriel hade ordnat ett mysigt litet jazzband som spelade precis vid bordet. Det var riktigt härligt att se pianisten, trummisen och solosaxofonisten jamma tillsammans. Stämningen, kreativiteten och samspelet dem emellan påminde väldigt väl om workshopen vi hade haft tidigare. Innan jag somnade på kvällen så var detta den sista tanken som slog mig att det handlar så mycket om att hamna i zonen, där man skapar till sammans och där summan blir större än alla delar. Tack alla fantastiska arrangörer, resekamrater och prisvinnare. Detta har varit helt enastående dagar. Nu när jag är tillbaka så skall jag uppmuntra mina att göra ännu mer innovationer så att de får åka och uppleva detta nästa år.

Lombard street - as twisted as it gets Henrik och Gabriel på italiensk restaurang

Ughf! Du har nästan alla bitar på plats förutom den sista pusselbiten som bara inte vill passa in. Du har tanken precis på tungan men du får inte fatt på den. Känner du igen dig? Här är några metoder för att lösa ditt håriga problem. Gör något annat och låt problemet marinera.

Gör något annat.

Du har spenderat många timmar, kanske dagar hårt fokuserad på att hitta lösa ett viktigt problem. Du kan det utan och innan och vridit och vänt på det. Nåväl, ta helt enkelt och gör något annat. Ge din stackars överhettade hjärna en chans att samla ihop bitarna utan att ha ditt medvetandes syltiga fingrar i tankeburken.

Rör på kroppen

Forskare vid Göteborgs universitet meddelade tidigare i år att det finns kopplingar mellan IQ och kondition. Att syresätta hjärnan med konditionsidrott är inte så tokigt. Nu är inte IQ ett mått för kreativitet, men att få en liten turboladdning i huvudet är inte fel ur många aspekter. Om man har koncentrerat sig länge på något så brukar axlar och rygg ta stryk, så det kan ju vara hyggligt mot kroppen att låta den spralla loss lite grand.

Förutom långsiktiga, positiva hälsoeffekter så är en del idrotter väldigt bra för problemlösning. I mitt fall så har jag löpningen att tacka för en hel del av mina uppfinningar. För att det skall funka så behöver kroppen slå på autopiloten. För min del så är den magiska gränsen runt tjugo minuter, efter det så får fötterna göra det som de är bäst på och huvudet för fritt spelrum

Vi har alla olika förutsättningar, tycke och smak när det gäller fysiskt aktivitet. Försök hitta det sätt att röra på kroppen som funkar för dig, så är jag övertygad om att ditt huvud kommer att tacka dig.

Bege dig ut i naturen

En utav många fördelar med att ha hund är att man allt som oftast befinner sig i skogsmark. David Allen (Upphovsmannen för Getting Things Done ) har skämtsamt sagt att det inte finns ”information overload” för då skulle huvudet sprängas om man gick in i ett bibliotek eller en skog. Detta pga av det höga informationsinnehållet.

Skogen är i vilket fall som helst en bra plats att ge hjärnan lite avslappning. Frisk luft är inte dumt för syresättningen. Tänk dig att det är en solig vårdag. Du står mitt i en gles tallskog med fötterna mjukt nedsjunkna i den illgröna mossan. Du tittar upp mot himlen som är blå och kryddad med tallkronor. Du sträcker på ryggen och drar in ett djupt andetag av daggdoftande luft och andas sakta ut igen.

Att bli kompis med en skog är ett riktigt bra sätt att reducera några hekto stress och syresätta hjärnan.

Om man nu råkar lida av dendrofobi eller bara inte gillar skogen, så kan man ju sätta sig och skåda över en sjö eller skärgård (såtillvida att man dessutom inte lider av kraftig hydrofobi).

Nattsömn

Sömn är bra grejjer!
Den oefterlikneliga Klas Hallberg beskriver en mycket enkel och bra formel för problemlösning i sin bok YCDBRALAI:

1. Problem
2. Sova
3. Lösning

Läkartidningen rapporterade för några år sedan att amerikanska forskare hade hittat ett samband mellan kreativitet och REM-sömn. REM-sömn kan man nå genom nattsömn såväl som via mikrosömn och tupplurar.

Om du vill hålla kolla på din sömn så kan jag rekommendera Sleep Cycle för iPhone och iPod. Sleep Cycle övervakar rörelser från sängen och ritar upp en graf över vilka sömnstadier som man har befunnit sig i under natten. För min egen del så vågar jag inte riktigt lita på den funktionen då det allt som oftast är en hund och ett par katter som sover och traskar omkring i sängen. Däremot listar den hur länge man har sovit och medellängden på sömnen, vilket jag använder som en indikation på om jag för får lite sömn.

Tupplur eller Power-nap

Tuppluren har bevisats ha en positiv effekt på bland annat kreativitet. En kort sömn på tjugo minuter räcker för att positiva effekter skall märkas. Det tar ungefär fem minuter att somna, vilket ger femton minuter av riktigt trevlig sömn. Sätt en alarmklocka på ringning och när klockan ringer så är det viktigt att direkt försöka vakna till exempelvis genom att ta en kort promenad.

Meditation

Det finns väldigt många sidor på nätet hävdar att meditation förbättrar kreativiteten. Tråkigt nog så har det inte forskats särskilt mycket inom detta område. Min personliga erfarenhet är att meditation fungerar väldigt bra för att rensa upp I huvudet och frigöra energi.

Avslutningsvis…

Vad har du för favoritmetoder för att generera lösningar och låta hjärnan marinera problemet?
Kommentera och dela gärna med dig av tips och idéer.

De motivationsfaktorer och belöningsmodeller som är utbredda i samhället fungerar för mekaniskt arbete, men ger motsatt resultat för kreativt arbete. Detta är resultatet av flera studier som sammanfattas och levereras oerhört proffsigt av Dan Pink.

Gårdagens inlägg om Hackerspaces @ skolan genererade en mycket intressant diskussion på Facebook. Ett av ämnena som dök upp i denna diskussion gällde incitament och motivationsfaktorer för kreativt arbete. Det fick mig att tänka på ett par riktigt bra videoklipp av den politiska talskrivaren och författaren Dan Pink som jag tänkte dela med mig av.

Inledningsvis i sitt TED talk tar Dan upp Karl Dunckers klassiska stearinljusexperiment från 1945 och kopplar det till senare experiment runt yttre motivationsfaktorer.

I de exempel som Daniel listar upp så är trenden solklar; yttre motivationsfaktorer (i.e. morot och piska) försämrar resultatet för uppgifter som kräver kreativt tänkande, men de fungerar bra för uppgifter som inte kräver kreativt tänkande.

Dan hävdar att för att motivera kreativt arbete så fungerar inre motivationsfaktorer bättre och belyser tre sådana faktorer:

• Självständighet (autonomy)
• Skicklighet (mastery)
• Syfte/mål (purpose)

Dan nämner två framgångsrika företag som har tagit till sig dessa principer; Atlassian och Google

Min personliga reflektion är att det ligger mycket i det som Dan Pink framför. Jag kan definitivt relatera till de tre inre motivationsfaktorerna i det jag arbetar med dagligen. Jag har dock en motivationsfaktor (eller möjligtvis är det en värdering) som jag lyfter högre än Dan Pink. Det som jag ser som viktigast är helt enkelt att ha roligt.

Nåväl, nog tjatat. Nedan finns TED talk klippet och RSA animationen av RSAnimates. Mycket nöje!

Varför har vi byggt utbildningssystem som näst intill liknar snabbmatsrestauranger? Standardiserad utbildning väger högre än individuella förutsättningar. Sir Ken Robinson hävdar att vi utbildar våra barn bort från kreativitet istället för att utveckla den och att detta måste förändras.

Sir Ken Robinson är en välkänd författare, föreläsare och rådgivare inom utbildningssystem, kreativitet och innovation. Han har bland annat hållit bejublade TED talks gällande kreativitet och utbildning. I hans oförglömliga framföranden lyckas han kombinera han kreativitet och utbildning kryddat med en humoristiskt touch. Här nedan finner du en samling med intressanta och roliga videoklipp av denna intressanta herre.

RSAnimate har illustrerat ett av hans framförande och är en utmärkt introduktion till hans syn på kreativitet och utbildning:

TED talk 2006:

TED talk 2010:

Scott Belsky presenterar på 99% (fantastiska logga) hur man undviker hur man undviker den vanligaste fällan i den kreativa processen.

Scott sammanfattar många viktiga aspekter av den kreativa processen på ett synnerligen elegant sätt.
Han går bland annat igenom:

• Den vanliga, kämpiga fasen (som han kallar idé- eller projektplatå).
• Behovet av begränsningar (externa eller interna),
• Vikten av att göra något (även om det är litet)
• Att idéer nästan är gratis och finns i överflöd, det är vad du gör med dem som är intressant.
• Den största biten i den kreativa processen ligger inte i den medfödda kreativa ådran utan i ledarskap (av sig själv och andra),förmågan av att kunna organisera och kommunicera med sin omgivning.

Om du har kunnat motstå att kika på klippet så här långt, föreslår jag du spanar in det nu.

Här nedanför har jag lagt till lite mer material och egna reflektioner runt några utav de ämnen som Scott tar up.

Projektplatån och situationsanpassat ledarskap.

När det gäller det som Scott kallar projektplatån, så ser jag starka likheter det som kallas U2 och U3 i Ken Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap; SLII. Denna modell kan användas i att leda sig själv så väl som andra,

U2 beskriver en fas då kompetensen för uppgiften sviktar. Personen (eller teamet) har mött de första motgångarna vilket gör att motivationen tryter och det känns svårt att komma vidare. I fasen U3 så är kompetensen högre men engagemanget kan vara sviktande. Detta kan man kalla för den vanligaste “ooh shiny!” fasen, då det är väldigt lätt att bli distraherad av nästa spännande sak. Eller som Scott säger, nästa idé dyker upp istället =).

Vad är då SLIIs recept på dessa faser? För U2 så är det ett instruerande ledarskap, vilket innebär tydliggörande av regler och gränser samt stöttning och uppmuntran (Scott nämner här någon typ av spel). Om man inte redan har brutit ned arbetsuppgifter, så är det högt tid att göra det nu. Man kallar ledarskapsstil för “coachande”, men det är inte riktigt coachande som vi känner det här i Sverige, då det är mer instruktivt än stödjande. Fokus ligger på att bygga upp kompetens likväl som motivation genom att förklara varför man gör det och tydliggör därigenom målet.

Fasen U3 hanteras enligt SLII med ett stödjande ledarskap. Detta är mer i linje med det som vi är Sverige kallar ett coachande förhållningssätt. Här handlar det till stor del att bygga upp tillit till sin egen förmåga och därigenom stärka motivationen genom att man ser att man klarar mer än vad man tidigare trodde.

SLII är framförallt tänkt som verktyg när man leder grupper och andra individer, men det går med framgång att applicera samma principer på sig själv. Genom att ställa sig följande frågor så kan man hitta metoder för att identifiera och hantera dessa faser:
Vad gör man när man börjar sopa bort däckspåren men känner att målet är väldigt långt bort?

Vad kan jag göra för att förstå att jag har blivit knockad av min första stora motgång och vjag vet inte hur jag skall klara av målet? Hur kan jag koppla ihop situationen med att tydliggöra ramar och gränser för att styra in mig själv på rätt riktning? Hur märker jag att jag har passerat det första hindret och behöver bygga upp tillit till min egen förmåga?

Några förslag:
Skriva lappar på badrumsspegeln som pejlar ditt humör inför uppgiften. En återkommande fråga i kalendern. Kanske någon lämplig smartphone app.
Du kan säkert hitta någonting som passar just dig bäst.

Om att göra någonting och bryta arbete i mindre delar

Vikten av att bara göra något och leta upp motsåndare beskrivs bra i den lilla husbibeln Rework av Jason Fried och David Heinemeister Hansson och i the Cult of Done Manifesto.

Nedbrytning av projekt handlar inte bara om projektplanering utav även om att hantera arbete på individnivå. Personligen så använder jag två olika metoder (till och från, bör tilläggas) för att planera och utföra det som jag har planerat:

GTD (Getting Things Done)
På svenska så har GTD fått den svängiga titel “Få det gjort!” och kan bla återfinnas hos adlibris.
Tanken med GTD är att göra plats i huvudet för kreativa tankar genom att strukturera alla omkringflygande tankar så man är tydlig mot sig själv vad man skall göra, vad nästa steg är och vad ett lyckat resultat innebär. Ett riktigt kraftfullt planeringsverktyg för det dagliga och långsiktiga arbetet.

Pomodorotekniken.
Pomodoro går utmärkt att kombinera med GTD och är ett sätt att timeboxa egna aktiviteter. Man kan säga att det är en mikrovariant av utvecklingsmetodiken SCRUM. Pomodoro har inte sprintar på dagar eller veckor utan de är fast definierade till 25 minuter (kallas för pomodoros) där man fokuserar enbart på en sak. När man planerar i GTD så kan man uppskatta hur många pomodoros som krävs för att sedan planera in dem.

Det kan sägas att dessa två metoder kräver en stor nypa självdisciplin att komma igång med och hålla löpande. Jag upplever att de tillfällena då man har detta på plats, då löper arbete snabbare och mindre energi går åt till onödiga saker. Jag har fortfarande inte klarat av att klara av mer än två pomodoros per dag, så behovet är det inget fel på.

Orginalkällor:

Jag snubblade över Scotts presentation via Lifehacker (artikel) och brainpickings (artikel)