Tankesaft

Att göra fel snabbt är en kärnkompetens inom innovationsområdet. Vad för lärdomar kan man dra från DARPAs forskningschef och det udda Göteborgsmarathonsynthbandet Monofånarna måntro?

”Fail early to succeed sooner” – Tom Kelley

”I have not failed. I’ve just found 10,000 ways that won’t work.” – Thomas A. Edison

Att göra fel tidigt för att lyckas snabbt kan låta bakvänt i vissa personers öron. Men när man har gjort fel så har man inte bara eliminerat något som inte fungerade, man vet förmodligen mer om vad som kan lyckas än innan man försökte.

Monofånarna

För drygt ett och ett halvt år sedan så blev jag inbjuden att medverka i ett helknasigt synthprojekt som vi sedermera döpte till Monofånarna.

Tanken var att släpa med sig ett batteri med analogsynthar till en trevlig pub i Göteborg för att sedan improvisera non-stop i fem timmar.

För några veckor sedan hade vi vår andra spelning. Hur låter det, kanske du undrar? Underligt, skulle nog mitt svar bli.

Vi är tre personer med vitt skilda influenser inom elektronisk musik (bla synthpop, industri och house). Det kanske inte låter så olika för en oinsatt, men för tio år sedan så hade en hopblandning kunnat krascha vilken synthfest som helst.

Något som händer när man improviserar ihop är att ibland funkar det inte. Speciellt om det är en mycket lång stund som man spelar. Det låter som att något ljud skaver på ljudmattan, något går i otakt och det börjar känns riktigt obehagligt. Speciellt när man också har en publik närvarande som får utstå en temporär kakafoni.

Efter en stund av rejält kaos händer något fantastiskt, en liten slinga eller rythm griper tag i den ena musikern efter den andra och hela musiken skjutsas in i ett långt flow. Detta kan vara allt ifrån ett par minuter till tio-tjugo minuter. Sedan händer det oundvikliga igen, något börjar svikta och allt brakar ihop igen. Ytterst enerverande till en början. Tills dess att man börjar känna processen och mer eller mindre uppmuntrar totalhaveriet då man vet att det kommer att föra med sig något nytt spännande.

Kontrasten mellan det vackra och kakafonin är rejäl. Den känns framför allt om man spelar. Att kunna och våga göra ordentligt fel inför publik gör att man även klarar av att ta sig själv och sina kompanjoner till nya höjder.

DARPA och misslyckanden

Regina Dugan (forskningschef för DARPA) frågar i sitt TED talk vad skulle du göra om du visste att du inte kunde misslyckas?

I hennes presentation visar hon bland annat DARPAs MACH-20 glider och drönare i form av kolibri. Om detta är DARPAs projekt som de kan visa allmänheten, så blir jag smått mörkrädd för de projekt som de inte visar.

Men tillbaka till lärdomarna. Regina säger bland annat:

“Failure is part of creating new and amazing things. We cannot fear failure and create new things.”

Kanalisera din inre superhjälte
Vidare frågar hon vad du skulle försöka göra om du inte kunde misslyckas?

Vid ett tillfälle så kände Regina ordentlig misströstan inför det uppdrag som hon stod inför. En tidigare DARPA-anställd, Jason Harley, mailade då följande till Regina:

“There is only time enough to iron your cape…..and back to the skies for you. Defy the impossible don’t fear failure.”

Syntes

För min del så har spelningarna med Monofånarna lärt mig att inte ta misstag på så blodigt allvar, utan att se det som något intressant och nödvändigt för att kunna nå högre än var man har varit innan. Man lär sig helt enkelt av misstagen.

Detta har hjälpt mig i mitt dagliga innovationsarbete. Jag har tidgare erfarenheter från flera verksamheter där man ser ned på misstag och premierar när man gör rätt direkt.

Det är ett synsätt som är direkt innovationshämmande men kan vara svårt att ta sig ur. Att våga bjuda på sig själv och att omfamna erfarenheten av att göra fel är viktigt. Frasen “Det har vi testat innan.” är ett bra exempel på rädsla för att misslyckas. Bara för att något inte fungerade får länge sedan innebär inte att förutsättningarna inte har förändrats och det kan vara rätt tid att testa igen.

Ibland hör jag sådana saker som att man inte skall göra om samma misstag flera gånger? Jag undrar i mitt stilla sinne varför? Är det inte troligt att man lär sig nya saker andra, tredje, fjärde gången man gör samma misstag?

Jag ser att rädslan att göra om samma misstag har att göra med resurser, risker och kontrollbehov att göra. För att lära sig att man inte gör rätt sak behöver man kanske göra fel flera gånger.

Det kan vara mycket värre att göra helt rätt, men att göra helt fel sak.

Regina Dugans tal övertygar mig ännu mer; Jag misstänker att rädslan för misslyckande är en utav de största innovationsfientliga krafterna som lurar i vassen.

Vilket leder mig till att förmågan att våga göra fel är ännu en innovationskärnkompetens. Jag uppmuntrar er att hitta en arena där ni kan utmana er i att göra fel. Snart märker man av att det inte är så farligt trots allt och innan man vet om det så nyttjar man känslan och kompetensen i andra innovationssammanhang.

Övervinn det omöjliga. Frukta inte misslyckanden!

/Kalle